Kolhydrater

Vad är kolhydrater?

Kolhydrater är ett samlingsnamn för sockerarter (sackarider) och dess kedjor av kolatomer (polymerer). Även om vår kropp klarar sig utmärkt helt utan kolhydrater är kolhydraterna kroppens huvudsakliga energikälla. Detta beror på att kolhydrater lättare förbränns och kräver mindre syre vid omvandling till energi än vad exempelvis förbränning av fett gör. Kolhydrater kan delas in i tre olika grupper:

• Enkla kolhydrater
• Komplexa/sammansatta kolhydrater (stärkelse)
• Fibrer/kostfibrer

Enkla kolhydrater

Enkla kolhydrater består av antingen en kolkedja (monosackarid) eller två kolkedjor (disackarider). Enkla kolhydrater tas därför upp väldigt snabbt och kallas ofta för snabba kolhydrater. De vanligast förekommande monosackariderna är glukos, fruktos och galaktos. Glukos är vår primära energikälla och den form av kolhydrater som lagras i vår kropp. Fruktos, vilket vi främst finner i frukt, måste först brytas ned i vår lever för att sedan lagras som glykogen eller omvandlas till fettsyror.

De vanligaste disackariderna är vanligt socker (rörsocker) som består av både glukos och fruktos, maltsocker (maltos) som består av två glukosenheter och mjölksocker (laktos) som består av galaktos och glukos.

Komplexa/sammansatta kolhydrater

Komplexa kolhydrater består av tre eller flera kolkedjor och inkluderar oligosackarider (3-10 monosackaridenheter) samt polysackarider (fler än 10 monosackaridenheter). Polysackarider kan vara grenade eller linjära och bestå av en eller flera olika monosoackarider. Exempel på dessa är stärkelse och cellulosa. Enkelt sagt är komplexa kolhydrater en kedja av flera sammansatta enkla kolhydrater.

Människans matsmältningsenzymer kan enbart spjälka stärkelse medan cellulosa passerar kroppen orört och kallas vanligtvis för kostfiber. Stärkelserika kolhydrater måste brytas ned till glukos i kroppen. Eftersom kolkedjorna är längre och mer komplexa tar det något längre tid och ger en mer jämn utsöndring av glukos som inte påverkar blodsockret på samma starka sätt som enkla kolhydrater. Därför kallas ofta stärkelserika kolhydrater för långsamma kolhydrater. Exempel på dessa är ris, potatis, pasta samt grovt bröd.

När glukos når blodströmmen kan det antingen användas som energi av kroppen eller lagras i lever och muskelceller i form av glykogen. Lagrat glykogen i levern frisätts mellan våra måltider för att hålla blodsockret på en hälsosam nivå. Glykogen lagrat i muskelceller används som energi till våra muskler vid hårt kroppsarbete. Vid längre och lugnare kroppsarbete används efter en viss tid även fettsyror tillsammans med glykogen som bränsle för våra muskler.

Även fruktos klassas som långsam kolhydrat eftersom fruktos måste brytas ned i levern där det lagras som glykogen eller omvandlas till fettsyror om levern är full.

Vid vila när energiåtgången är mycket låg tillgodoser kroppen sitt energibehov i huvudsak från fettdepåerna (80 %) och sekundärt från glykogen (15 %) och protein (5 %). Så fort vi rör på oss ändras detta förhållande som sagt dramatiskt och muskelglykogen samt blodglukos blir de primära energikällorna. Som fotnot kan nämnas att omkring 75 % av glykogenet som används när du inte rör på dig förbrukas av hjärnan och resterande av muskler, organ och hjärtat. Hjärnan kan som bekant även använda ketoner som bränsle (läs mer om detta i kategorin om MCT-fett).

Fibrer/kostfibrer

Fibrer kan delas in i två grupper; antingen olösliga fibrer (cellulosa) eller vattenlösliga fibrer (pektin). Olösliga fibrer finner du främst i fullkorn, nötter, vetekli och grönsaker. Lösliga fibrer finner du främst i havre, citrusfrukter, äpplen, korn, psyllium-frön, linfrön och bönor.

Olösliga fibrer förblir intakta under matsmältningen och bidrar med volym till avföringen och hjälper kroppen att ta hand om restprodukter. Överdriven konsumtion av olösliga fibrer kan orsaka tarmirritation och minska upptaget av livsviktiga mineraler. Undvik därför fiberberikade produkter, då dessa endast innehåller ett tillskott av olösliga fibrer (ett sätt för livsmedelsindustrin att göra vinst på avfallsprodukter från malningen av sädesslag).

Vattenlösliga fiber formar en gelémassa i magsäcken och bidrar till långsammare näringsupptag och hjälper till med att sönderdela fetter samt transportera ut kolesterol. Fibrer är även viktigt för en god tarmflora och ger näring åt de godartade bakterierna.

Med kostfibrer menas att du får i dig fibrerna naturligt via kosten. Det finns även något vi kan kalla för funktionella fibrer. Dessa fibrer har isolerats, utvunnits eller tillverkats. Denna typ av fibrer används som kosttillskott eller som ingrediens till vissa livsmedel och kosttillskott för att öka bindningsförmågan.

Kolhydrater som kosttillskott

Kosttillskott med kolhydrater kan enklast delas in som antingen långsamma kolhydrater eller snabba kolhydrater. Dessa finns vanligtvis som pulver eller som färdigblandade sportdrycker.

Den stora fördelen med kolhydrattillskott är att de, precis som proteinpulver, är helt rena från andra ämnen och rester du finner i vanlig föda. Detta betyder att de tas upp lättare och utan att magen behöver jobba som vid intag av fast föda. För dig som tar kolhydrater i flytande form betyder det mindre blod till magen och matsmältningssystemet och mer blod och syre till de arbetande musklerna. Under intensivt muskelarbete är exempelvis snabba kolhydrater i flytande form helt överlägset för att snabbt och enkelt fylla på med energi.

Fördelarna med de olika kolhydratstyperna långsamma kolhydrater och snabba kolhydrater och vad som skiljer dem åt, kan du läsa om i undermenyerna.

Även fibrer finns i form av kosttillskott och kan användas för att förbättra tarmhälsan hos dem som har en fiberfattig kost eller som en form av avgiftning då fibrer tar med sig vissa gifter ut ur kroppen.